VARNING: Trots våra bästa ansträngningar innehåller denna artikel ett uppriktigt sagt förbluffande antal förkortningar och akronymer. Konsultera gärna ordlistan längst ner.
Om du har tillbringat någon tid med att arbeta med europeiska betalningar vet du att de kan vara lite av en labyrint. Eftersom olika länder historiskt har drivit sina egna system kan även en enkel gränsöverskridande transaktion leda till frustration.
Det är därför som Europeiska kommissionen 2007 införde det första betaltjänstdirektivet (PSD1).
Denna grundläggande ritning gjorde det gemensamma eurobetalningsområdet (SEPA) möjligt, och 2009 hade det blivit lag i EU-medlemsstaterna.
Sedan dess har vi sett betalningar skifta från "plastkort i en plånbok" till "digitala kort lagrade på en telefon" och till och med "biometri på en klocka". Så för att hänga med utvecklas reglerna igen.
EU håller nu på att färdigställa det tredje betaltjänstdirektivet (PSD3) och betaltjänstförordningen (PSR). Dessa regler är utformade för att tillämpas enhetligt – från Paris till Prag.
Oavsett om du är ett litet företag eller en växande marknadsplats måste du följa reglerna. Men det finns en fördel: dessa regler är faktiskt ett verktyg för att bygga förtroende och stoppa bedrägerier.
Denna guide bryter ner exakt vad PSD3 och PSR är, varför de spelar roll och hur du kan förbereda ditt företag för nästa steg i den europeiska finansens utveckling.
VARNING: Trots våra bästa ansträngningar innehåller denna artikel ett uppriktigt sagt förbluffande antal förkortningar och akronymer. Konsultera gärna ordlistan längst ner.
Om du har tillbringat någon tid med att arbeta med europeiska betalningar vet du att de kan vara lite av en labyrint. Eftersom olika länder historiskt har drivit sina egna system kan även en enkel gränsöverskridande transaktion leda till frustration.
Det är därför som Europeiska kommissionen 2007 införde det första betaltjänstdirektivet (PSD1).
Denna grundläggande ritning gjorde det gemensamma eurobetalningsområdet (SEPA) möjligt, och 2009 hade det blivit lag i EU-medlemsstaterna.
Sedan dess har vi sett betalningar skifta från "plastkort i en plånbok" till "digitala kort lagrade på en telefon" och till och med "biometri på en klocka". Så för att hänga med utvecklas reglerna igen.
EU håller nu på att färdigställa det tredje betaltjänstdirektivet (PSD3) och betaltjänstförordningen (PSR). Dessa regler är utformade för att tillämpas enhetligt – från Paris till Prag.
Oavsett om du är ett litet företag eller en växande marknadsplats måste du följa reglerna. Men det finns en fördel: dessa regler är faktiskt ett verktyg för att bygga förtroende och stoppa bedrägerier.
Denna guide bryter ner exakt vad PSD3 och PSR är, varför de spelar roll och hur du kan förbereda ditt företag för nästa steg i den europeiska finansens utveckling.
VARNING: Trots våra bästa ansträngningar innehåller denna artikel ett uppriktigt sagt förbluffande antal förkortningar och akronymer. Konsultera gärna ordlistan längst ner.
Om du har tillbringat någon tid med att arbeta med europeiska betalningar vet du att de kan vara lite av en labyrint. Eftersom olika länder historiskt har drivit sina egna system kan även en enkel gränsöverskridande transaktion leda till frustration.
Det är därför som Europeiska kommissionen 2007 införde det första betaltjänstdirektivet (PSD1).
Denna grundläggande ritning gjorde det gemensamma eurobetalningsområdet (SEPA) möjligt, och 2009 hade det blivit lag i EU-medlemsstaterna.
Sedan dess har vi sett betalningar skifta från "plastkort i en plånbok" till "digitala kort lagrade på en telefon" och till och med "biometri på en klocka". Så för att hänga med utvecklas reglerna igen.
EU håller nu på att färdigställa det tredje betaltjänstdirektivet (PSD3) och betaltjänstförordningen (PSR). Dessa regler är utformade för att tillämpas enhetligt – från Paris till Prag.
Oavsett om du är ett litet företag eller en växande marknadsplats måste du följa reglerna. Men det finns en fördel: dessa regler är faktiskt ett verktyg för att bygga förtroende och stoppa bedrägerier.
Denna guide bryter ner exakt vad PSD3 och PSR är, varför de spelar roll och hur du kan förbereda ditt företag för nästa steg i den europeiska finansens utveckling.
VARNING: Trots våra bästa ansträngningar innehåller denna artikel ett uppriktigt sagt förbluffande antal förkortningar och akronymer. Konsultera gärna ordlistan längst ner.
Om du har tillbringat någon tid med att arbeta med europeiska betalningar vet du att de kan vara lite av en labyrint. Eftersom olika länder historiskt har drivit sina egna system kan även en enkel gränsöverskridande transaktion leda till frustration.
Det är därför som Europeiska kommissionen 2007 införde det första betaltjänstdirektivet (PSD1).
Denna grundläggande ritning gjorde det gemensamma eurobetalningsområdet (SEPA) möjligt, och 2009 hade det blivit lag i EU-medlemsstaterna.
Sedan dess har vi sett betalningar skifta från "plastkort i en plånbok" till "digitala kort lagrade på en telefon" och till och med "biometri på en klocka". Så för att hänga med utvecklas reglerna igen.
EU håller nu på att färdigställa det tredje betaltjänstdirektivet (PSD3) och betaltjänstförordningen (PSR). Dessa regler är utformade för att tillämpas enhetligt – från Paris till Prag.
Oavsett om du är ett litet företag eller en växande marknadsplats måste du följa reglerna. Men det finns en fördel: dessa regler är faktiskt ett verktyg för att bygga förtroende och stoppa bedrägerier.
Denna guide bryter ner exakt vad PSD3 och PSR är, varför de spelar roll och hur du kan förbereda ditt företag för nästa steg i den europeiska finansens utveckling.


